1. Läget för EU:s bioekonomi
Analys av Eurostats uppgifter från 2018 visar att den totala omsättningen för hela bioekonomin i EU27 + Storbritannien, inklusive primärsektorer som livsmedel, drycker, jordbruk och skogsbruk, var drygt 2,4 biljoner euro, jämfört med en årlig tillväxt på cirka 25 % under 2008.
Livsmedels- och dryckessektorn står för ungefär hälften av bioekonomins totala omsättning, medan biobaserade industrier inklusive kemikalier och plaster, läkemedel, papper och pappersprodukter, skogsprodukter, textilier, biobränslen och bioenergi står för cirka 30 procent. Ytterligare nästan 20 % av inkomsterna kommer från primärsektorn jordbruk och skogsbruk.
2. Tillståndet i EUbiobaseradekonomi
År 2018 omsatte EU:s biobaserade industri 776 miljarder euro, en ökning från cirka 600 miljarder euro år 2008. Bland dessa stod pappers- och pappersvaror (23 %) och trävaror och möbler (27 %) för den största andelen, med totalt cirka 387 miljarder euro; biobränslen och bioenergi stod för cirka 15 %, med totalt cirka 114 miljarder euro; biobaserade kemikalier och plaster med en omsättning på 54 miljarder euro (7 %).
Omsättningen inom kemikalie- och plastsektorn ökade med 68 %, från 32 miljarder euro till cirka 54 miljarder euro;
Läkemedelsindustrins omsättning ökade med 42 %, från 100 miljarder euro till 142 miljarder euro;
Annan liten tillväxt, såsom pappersindustrin, ökade omsättningen med 10,5 %, från 161 miljarder euro till 178 miljarder euro;
Eller stabil utveckling, som textilindustrin, ökade omsättningen med endast 1 %, från 78 miljarder euro till 79 miljarder euro.
3. Förändringar i sysselsättningen inom EUbiobaserad ekonomi
År 2018 uppgick den totala sysselsättningen inom EU:s bioekonomi till 18,4 miljoner. Under perioden 2008–2018 visade dock sysselsättningsutvecklingen inom hela EU:s bioekonomi jämfört med den totala omsättningen en nedåtgående trend i den totala sysselsättningen. Minskningen av sysselsättningen inom bioekonomin beror dock till stor del på nedgången inom jordbrukssektorn, som drivs av den ökande optimeringen, automatiseringen och digitaliseringen av sektorn. Sysselsättningsgraden inom andra branscher har varit stabil eller till och med ökat, såsom läkemedelsindustrin.
Sysselsättningsutvecklingen inom biobaserade industrier visade den minsta nedåtgående trenden mellan 2008 och 2018. Sysselsättningen minskade från 3,7 miljoner år 2008 till cirka 3,5 miljoner år 2018, där textilindustrin i synnerhet förlorade cirka 250 000 jobb under denna period. Inom andra branscher, såsom läkemedelsindustrin, ökade sysselsättningen. År 2008 var 214 000 personer anställda, och nu har den siffran stigit till cirka 327 000.
4. Skillnader i sysselsättning mellan EU-länderna
EU:s biobaserade ekonomiska data visar att det finns tydliga skillnader mellan medlemmarna när det gäller sysselsättning och produktion.
Central- och östeuropeiska länder som Polen, Rumänien och Bulgarien dominerar till exempel de sektorer med lägre förädlingsvärde inom den biobaserade ekonomin, vilka skapar många jobb. Detta visar att jordbrukssektorn tenderar att vara arbetsintensiv jämfört med sektorer med högt förädlingsvärde.
Däremot har västländer och nordiska länder en mycket högre omsättning i förhållande till sysselsättning, vilket tyder på en större andel förädlingsindustrier som oljeraffinering.
De länder med högst personalomsättning är Finland, Belgien och Sverige.
5. Vision
År 2050 kommer Europa att ha en hållbar och konkurrenskraftig biobaserad industrikedja för att främja sysselsättning, ekonomisk tillväxt och bildandet av ett bioåtervinningssamhälle.
I ett sådant cirkulärt samhälle kommer informerade konsumenter att välja hållbara livsstilar och stödja ekonomier som kombinerar ekonomisk tillväxt med socialt välbefinnande och miljöskydd.
Publiceringstid: 5 juli 2022
